hammerglass tryggaresverige 1300x400-8

"Glaskross ökar risken för brottslighet."

INTERVJU: Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige

Brottslighet sker aldrig av en slump

Hammerglass främsta driv är ett tryggare och säkrare samhälle. Vi bjöd in Stiftelsen Tryggare Sveriges generalsekreterare Magnus Lindgren – kriminolog, fil.dr. i psykologi och före detta polis och chef inom polisen – till ett samtal om förebyggande av brott med fokus på glaskross och vandalism.

Hallå Magnus, tack för din tid!
Du har sagt att ”brottslighet sker aldrig av en slump”. Vad menar du med det?
– Det finns en kriminologisk teori, den så kallade Broken windows-teorin, som förklarar varför det är så viktigt att laga trasiga fönster, klippa häckar och buskage och tvätta bort klotter i en miljö. Gör man INTE detta så skickar det signaler till de som bor och verkar i området att ingen bryr sig, att förvaltningen brister. Resultatet blir då att de börjar dra sig för att vistas där och i och med det minskar den sociala kontrollen. När detta hänt blir risken för brott högre, ungdomsgäng lockas till exempel att umgås på platsen och det där klottret och glaskrosset blir en signal även till dom att ingen bryr sig om sådana saker. Att det är ”fritt fram”, helt enkelt.

Så vad är lösningen? Att ligga steget före?
– Precis. Det är det som kallas ”situationell brottsprevention”. Att ha rätt kunskap om förvaltningsvärde, det vill säga vårda miljön man har förvaltningsansvar för, dels genom att sköta växtlighet så det ser prydligt ut men att också vara snabb med att laga det som gått sönder av olika anledningar. Kunskapen kring den situationella brottspreventionen är generellt sett ganska låg i svenska kommuner. Vi vet att det går att minska brottslighet och öka trygghet, men man måste ibland angripa problemet redan innan det har uppstått.

Ni har tagit fram en handbok, BoTryggt 2030, som blivit mycket uppskattad. Varför, tror du?
– Eftersom det inte funnits några lagstadgade krav i Sverige på vilken säkerhet som ska tas i beaktning vid byggande och eftersom kunskapen kring Broken windows-teorin varit för låg så har man under lång tid gett brottsligheten och otryggheten rätt förutsättningar att gro. Med BoTryggt 2030 får både beställare och utförare verktyg för att bygga bort brottsligheten och bygga in tryggheten. Genomslaget har varit över förväntan, det pågår många projekt just nu utifrån de riktlinjer som boken drar upp för planeringen av ett tryggt samhälle. Följer man modellen så har man möjlighet att få en trygghetscertifiering av fastigheter och offentlig miljö.

Vad har du för tankar kring Sverige och trygghet just nu, vilka processer känns bekymrande, vilka insatser är avgörande för framtiden?
– En utmaning är att samhällsdebatten är fokuserad på den stora och grova brottsligheten – skjutningar, gängkriminalitet, terrorism. Och det är fullt förståeligt, men det är ett problem att då pratas det mindre och ännu färre jobbar mot de så kallade livskvalitetsbrotten, dom som påverkar hur vi mår och trivs i samhället, i våra bostadsområden, på våra skolor och så vidare. Där behövs mycket mer fokus för att vi ska få en bestående effekt.

Vad har stiftelsen haft för påverkan, vad KAN ni göra?
– Vi har lyckats med många viktiga saker sedan starten, både på makronivå och mikronivå. Vi har bland annat fått regeringen att tillsätta en trygghetsberedning där långsiktig kriminalpolitik är målet och en utredning kring hur kommuner ska få ett brottsförebyggande ansvar. Vi har även jämfört hur andra länder arbetar med trygghet och säkerhet och håller seminarier för att öka kunskapsnivån kring detta. Ett av de tydligaste exemplen måste vara New York, där den anmälda brottsligheten minskade med 80% mellan 1990 och 2019 med hjälp av Broken windows-teorin, man lade fokus på dom små brotten och det visade sig leda till att dom grövre brotten minskade markant. Jag som själv bott i New York under en period då det var som värst med kriminaliteten blev väldigt glad över att se framgångarna och det är förstås något som vi kan lära oss av.

Fler nyheter